Belägen på den sydvästliga atlantkusten och utspridd längs Tejos mynning bjuder staden på obegränsade möjligheter såväl dag som natt. Stadens 3 stadsdelar är som gjorda för att upptäckas på egen hand. Centrum består av 3 delar med helt olika karaktär. I mitten Lissabons ”downtown” som heter Baixa och ligger i ett 1800-tals område kring Rossio och öster om Praca do Comercio. Baixa anlades efter den stora jordbävningen 1755, som ödelade stora delar av Lissabons gamla centrum.
I öster ligger Alfama med sina vindlande branta och labyrintiska gator nedanför Castillo de Sao Jorge. Alfama är den äldsta stadsdelen som överlevde jordbävningen och har lyckats bevara sina faschinerande gamla kvarter, och hus som i sin bräcklighet ibland tycks hålla sig uppräta med hjälp av alla tvättlinor. Bland kullerstensgatorna vimlar det av butiker, barer, källartavernor och utomhusrestauranger. I Alfama är livet befriat från allt som är mer ansträngande än brädspel under trädens skugga.
Väster om Baixa på en annan kulle ligger stadsdelen Barrio Alto. Ett trivsamt område med små butiker och enklare restauranger. Här hittar du den typiska fadomusiken, som framförs på många barer och restauranger. Det moderna affärsdistriktet Chiado ligger också i Barrio Alto.
Väster om Lissabon ligger Belem. Här sattes det på 1400- och 1500-talet segel mot något som dittills bara varit mytologiska föreställningar. Vasco da Gama återvände till Belem, där han idag också ligger begravd, efter sin historiska resa till Indien. Idag är stadsdelen ett grönt förstadsområde och hyser många minnen från upptäckartiden. Jeronimosklostret, Belemtornet och Upptäckarmonumentet gör tillsammans med många restauranger, barer och diskotek numera det tidigare hamnområdet Belem till upptäckarstadsdelen. Dag som natt.
Lissabon är Europas enda huvudstad vid Atlanten. Detta bidrar naturligtvis till att mängder av restauranger har specialiserat sig på fisk och skaldjur. Klimatet är behagligt året om och sommarens vanligtvis heta dagar i andra europeiska storstäder är i Lissabon angenäm när Atlantbrisen viskar; ”kom och besök mej”.
